Chefen bestämmer och du skall hålla med – det säger avtalet

Fackförbundet Vision och Akademikerförbundet SSR träffade nyligen ett nytt avtal med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Till arbetsköparsidans stora glädje blev det ett långvarigt avtal, fyra år. Löneutrymmet för de två första åren är 2,6 % respektive 2,2 %. De två sista åren är sifferlösa. Löner skall då bestämmas under fredsplikt. Arbetsköparnas glädje är säkert äkta. Ett mångårigt avtal i klen konjunktur ger inte bara ett svagt utfall för de arbetande, utan därtill en långvarig fredsplikt, som arbetsköparna kan gotta sig åt. I fallet Vision gör dock knappast fredsplikten någon märkbar skillnad. Det är inte ett fackförbund som ägnar sig åt att någon form av facklig kamp, så egentligen kunde man strunta i hela eländet. Men helt kan man inte bortse från Vision, eftersom förbundet bidrar till att driva på färden mot ett allt starkare envälde på arbetsplatserna.

Kollektivavtal inom den kommunala sektorn är i stora stycken häpnadsväckande kodifieringar av underkastelse. Jag har tidigare kikat lite i Kommunals avtal, bland annat dess bilaga 5 ”Centrala parters syn på förutsättningar för en väl fungerande individuell lönesättning”. Samma skamfläck ingår naturligtvis även den huvudöverenskommelse som Vision och SSR undertecknar, men som ett extra bidrag till servilitetens upphöjning till norm har man infogat en textruta, som klargör, att målet med det hela ärr, att ”överläggningen ska leda till önskvärd samsyn om arbetsgivarens planerade åtgärder”. (Länken går till den preliminära versionen av HÖK13. I bästa fall kommer en stabil länk så småningom att läggas här.) Det är alltså inte nog med att hela bilaga 1 (om löneavtal) och nämnda bilaga 5 är en enda lång utläggning om hur chefer bestämmer vad lönen skall vara och hur anställda har rätt att låta sig bedömas av chefer. Nu klämmer man dessutom i med att processens mål är att nå samsyn med arbetsköparen.

Det här är första gången jag har fått anledning att läsa ett avtal som Vision har undertecknat. Jag tvivlade på att det skulle gå att göra avtalen så mycket värre än vad som redan gäller för dem som har med SKL att göra. Men Vision kan. Vision nöjer sig inte med underkastelsen, man vill dessutom medverka till samsyn med den som fått ett avtalsfäst envälde. En sväng på förbundets hemsida visar att det inte är ett olycksfall i arbetet. Den lilla broschyren om utvecklingssamtal och lönesamtal skulle i stort sett bara behöva byta ut bildmaterialet för att kunna fungera som handbok i pudeldressyr. Det är en lärobok i hur man hoppar runt för att visa att man är villig att lyda minsta vink från husse. ”Utvecklingssamtalet är din stora chans att prata med chefen om hur du ska utveckla dig och ditt arbetssätt. Hur kan du bidra till att ni når målen för verksamheten?” Det är den bärande linjen. Frågorna som man kan använda för att förbereda sig handlar huvudsakligen om att få veta hur man bedöms av chefen. Som anställd har man uppenbarligen inte mycket mer rättigheter än att få höra chefens motiveringar. ”Du ska veta varför du har den lön du har och vad du kan göra för att förbättra den.” Och vad skall du ta reda på när det börjar dra ihop sig till lönesättningsprocess? ”Hur har jag bidragit till att verksamheten utvecklas så att vi når de uppsatta målen?” Sist, men inte minst, kom ihåg att ”Lönesamtalet ska hållas med den chef som vet vad du gör, känner till just din verksamhet och har befogenhet att bestämma vilken lön du ska ha.” Sannerligen en värdig avslutning. Var noga med att visa upp din underdånighet inför någon som bestämmer över dig.

Hela systemet med individuell lönesättning är en maskin för att skapa underkastelse. Som anställd har man rätt att bli bedömd av en chef, som enväldigt sätter lön. Behöver man verkligen en facklig organisation för att uppnå detta? Kunde de åtminstone inte ha nöjt sig med att låta chefen bestämma? Varför skall man som anställd dessutom behöva hålla med chefen? Varför skall avtalet gå ut på att nå samsyn om underkastelsen? Kunde man inte åtminstone få behålla en egen åsikt och därmed en gnutta självrespekt?

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: