DN fortsätter att dalta med gudspartisterna

Det är tragiskt att se hur en tidning som kallar sig liberal fortsätter att dalta med gudspartisterna. Idag är det Erik Helmerson som under rubriken ”Religion: Eviga sanningar i förändring” smeker den auktoritära vidskepelsen medhårs.

De monoteistiska religionerna bygger sina maktanspråk på att de har gudomligt ursprung och att deras anhängare agerar på guds mandat. Gemensamt för dem är att deras gudar är bestialiska förtryckare, vars bud och läror är helt oförenliga med ett fritt samhälle av fria individer. Generellt sett har därför vägen mot frihet börjat med att religionen pressats tillbaka från sin maktposition. Där friheten har gjort framsteg har religionen tvingats anpassa sig för att överleva. Budskapet har snällats till och det mumlas försynt om nya tolkningar och att man inte kan läsa uråldriga texter bokstavligt i en föränderlig kontext. Historiskt sett har det naturligtvis funnits tänkare som på olika sätt har försökt mjuka upp sin religion. En del av dem skulle förmodligen ha ha tagit steget fullt ut och avfört religionen helt, om inte detta hade varit förenat med stor fara; straffskalan har rört sig från stening till fängelse. Därför finns det alltid gamla namn att dra fram för den som vill visa att ens egen religion inrymmer många traditioner, varav några inte ter sig stötande barbariska i moderna ögon.

Dessa trick för att överleva visar endast en sak. Religion är skapad av människor. Det finns inget gudomligt ursprung. Det finns inget mandat från gud. Självklara saker kan det tyckas, men det sägs alldeles för sällan högt. I stället jamsar man med, ända ut i liberala blad, och talar välvilligt om förnyelse och modernisering av religioner. Vad man borde göra är att påminna om att varje uppdatering bryter det gudomliga ursprunget. Tvinga dem att medge att de sitter och producerar människoskapad religion. Så länge de inte kan redogöra för hur de har fått kännedom om sin guds ändrade åsikt, så får de släppa alla anspråk på att tala i någon guds namn. Det gäller med andra ord att skära av alla möjligheter att hänvisa till något gudomligt mandat. På så sätt kan de religiösa maktanspråken långsiktigt undergrävas och frihetens landvinningar försvaras.

När förtryck på gudomligt mandat uppmärksammas idag är det vanligen islam som hamnar i blickfånget. Föga märkligt, eftersom muslimska gudspartister mest öppet visar sina maktanspråk och kan härja fritt i åtskilliga länder. Detta får dock inte skymma att kristna gudspartister är på frammarsch i Europa. Jag tänker då inte bara på Ryssland, utan även på de ställvis framgångsrika försöken att skärpa hädelselagar inom EU-området (det finns en del sådana kvar, även om de sällan kommer till användning) och inrätta lagar mot religionskränkning. Kampen mot den auktoritära vidskepelsen är långt ifrån över. Ingen kan väl glömma hur Vatikanen, den anglikanska kyrkan och en hel del andra kyrkor i praktiken hamnade på fatwasidan i fallet Salman Rushdie; självaste ärkebiskopen av Canterbury ville utvidga blasfemilagen till att även omfatta islam. Här på vår närmaste hemmaplan har den gamle gudspartisten Tuve Skånberg drivit frågan om hädelselag och lag mot religionskränkning och han saknar inte vänner.

Även om religionen för ögonblicket har pressats tillbaka i vår närmaste omgivning kan vi inte blåsa faran över. Försöken att låta den auktoritära vidskepelsen överleva genom ”förnyelse” och ”modernisering” bör konfronteras, så att det alltid blir klargjort, att religioner skapas av människor. Själva grunden för att hänvisa till någon guds vilja bör undanröjas. Så länge den möjligheten hålls vid liv av anpassade varianter av de gamla religionerna, kommer också möjligheten att hänvisa till gudomligt mandat att leva kvar. Välviljan gentemot den reformerade vidskepelsen håller dörren öppen för mera hårdföra gudspartister. Erik Helmerson har svårt att begripa detta. När han talade för att avskaffa hädelselagar var det för att sådan kunde försvåra modernisering av religioner. Men i de delar av världen där religionen har motats tillbaka, är det moderniseringen, som låter den onda kärnan – föreställningen om att det finns en guds vilja att rätta sig efter – leva kvar. Om det onda skall kunna ryckas upp med roten måste det bli ett slut på daltandet.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: