Bland lönekriterier och scientologer

Som ung tågluffare stötte jag ihop med scientologer. De vandrade runt för att locka folk att göra ett test, alldeles gratis naturligtvis. Då visste jag inte vad scientologi var, men som science fiction-entusiast kände jag till Ron Hubbard och hade sett en tjock bok av honom, som hette Dianetik. Vi kallade därför de ivriga värvare vi stötte ihop för ”dianetiksnubbarna” och de väckte en viss nyfikenhet. Till slut, i Amsterdam tror jag, bestämde vi oss för att haka på nästa erbjudande om ett test. Följaktligen hängde vi med till en lokal, där vi fick en tjock blankett med en massa frågor om allt möjligt och omöjligt. Ibland gissade man var de var ute efter, ibland verkade frågorna bara bisarra. När våra test hade analyserats visade det sig att vi hade fått hyfsade resultat, men att det fanns en del som kunde må bra av att åtgärdas, vilket lämpligen skedde genom att vi inhandlade boken Dianetik. Ingen fattade vad testresultatet egentligen sade. Ingen var heller förvånad över att testresultatet visade att vi borde köpa deras bok.

När vi lämnade lokalen visste vi inte mycket mer om dessa dianetiksnubbar än att de hade ett nonsenstest, som behandlats i en nonsensanalys i syfte att få oss att köpa en bok. Så mycket insåg vi dock, att de rimligen borde vilja något mer än att sälja en bok, med tanke på vilken stor apparat de hade satt i arbete. Vad vi inte kunde begripa var hur någon någonsin kunde låta sig luras av ett sådant billigt bondfångeri. Aldrig hade vi kunnat ana vilken utbredning deras arbetsmetoder skulle få i det gamla Sverige.

Nu protesterar säkert någon. Scientologin har inte lurat särskilt många i Sverige. Förmodligen rör det sig om några hundratal aktiva medlemmar. Men deras testmetoder har fått en häpnadsväckande spridning på den svenska arbetsmarknaden, där de kallas lönekriterier eller något snarlikt. De används huvudsakligen för att få anställda att acceptera beslut, som chefer ensidigt redan har fattat. Det räcker med att kasta en hastig blick på lönekriterier från en slumpmässigt vald arbetsplats för att se, att det handlar om stora mängder omätbara faktorer, som skall betygssättas efter godtyckliga bedömningar. Rena paradiset för egenmäktiga chefer med andra ord.

Användningen av lönekriterier lever på sin skenbara noggrannhet. I allmänhet är det många och detaljerade faktorer, som var och en skall betygssättas. Men de går som sagt inte att mäta, utan allt bygger på bedömningar. Hur avgör man om en lärare ”skapar en balans mellan kunskap, fostran och social utveckling i undervisning/utbildning”? Hur – och framför allt vem – avgör om en anställd ”bidrar till ett gott arbetsklimat”? Den som bläddrar lite i lönekriterierna på valfri arbetsplats kommer att hitta hela kataloger av dylikt fluff. Om kriterierna är många och omöjliga att mäta, så kommer allt bero på bedömningar, som sedan skall slås ihop till en helhet, som motiverar varför chefen har satt den lön han eller hon har satt. Som anställd förväntas man sätt betyg på sig själv enligt samma fastspikade schema. Metodiken är densamma som vi mötte hos scientologerna i Amsterdam. Man får en samling siffror, vars tillkomst är höljd i ett töcken och vars betydelse endast det enväldiga oraklet kan avgöra. Siffror ser dock väldigt exakta ut, så de fungerar bra till att motivera att man gjort sig förtjänt av just den lön (eller den andliga övningskurs), som chefen tycker är lämplig. Systemet är vattentätt och ersätter sådana gammalmodigheter som förhandlingar. Den som kräver förhandling bidrar inte till ett gott arbetsklimat, och visar därigenom att han eller hon inte lever upp till lönekriteriernas bud.

Hur någon facklig organisation med självaktning kan gå med denna humbug är en gåta. Det blir säkert anledning att återkomma till den nya lönesättningens mysterier. Bara som en liten aptitretare vill jag bjuda på denna formulering från lönepolicyn för Knivsta kommun: ”Vid den individuella, differentierade lönesättningen skall en lönespännvidd mellan högsta och lägsta lön inom kommunen och yrkesgruppen eftersträvas.” Nej, jag har inte skrivit av fel. Det står precis så. Outgrundliga äro lönesättarens vägar. Och det finns givetvis en hel konsultbransch, som erbjuder sina tjänster i ämnet. Scientologin kommer kanske till slut att framstå som riktigt begriplig.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: