Riket är hotat. Konungen måste ingripa eller avsättas

När den i religiösa och kyrkliga frågor opålitlige Johan III gått hädan och hans katolske son Sigismund kunde göra anspråk på tronen stod  riket inför det fasansfulla hotet av den falska lärans – katolicismens – återkomst. De rättroende samlade sig i Uppsala möte 1593 för att säkra att Sverige aldrig skulle göra avsteg från den rätta och sanna läran, såsom den uttryckts i den oförändrade augsburgska bekännelsen 1530. Därefter har lycka och endräkt präglat vårt land, och fortfarande håller vi dessa principer i helgd genom att gällande grundlag slår fast följande i 4 § Successionsordning (1810:0926)

Såsom 2 § i 1809 års regeringsform uttryckligen stadgar, att Konung alltid skall vara av den rena evangeliska läran, sådan som den, uti den oförändrade Augsburgiska bekännelsen, samt Uppsala mötes beslut av år 1593, antagen och förklarad är, sålunda skola ock prinsar och prinsessor av det kungl. huset uppfödas i samma lära och inom riket. Den av kungl. familjen som ej sig till samma lära bekänner, vare från all successionsrätt utesluten.

Det råder alltså inget som helst tvivel om vilken lära medlemmarna av det kungliga huset skall tillhöra. Det är därför med förskräckelse jag idag tar del av nyheten, att prinsessan Madeleine trolovats med katoliken Christopher O’Neill. Som om inte detta var nog. Konungen synes inte ha några invändningar, utan påstås vara glad och rörd. Detta kan näppeligen vara förenligt med Sveriges grundlag. Prinsessan Madeleine och Hans Majestät bör omedelbart kallas till utskottsförhör, så att det kan bli grundligt utrett huruvida de genom dessa skändligheter skall anses ha avfallit från den rätta läran.

Vi kan under inga villkor låta riket befläckas av falska läror och påviskt avguderi. Min spontana bedömning är att redan trolovningen i sig är ett så allvarligt brott mot grundlagen att prinsessan Madeleine skall vara skild från all successionsrätt. Huruvida kung Carl Gustaf skall anses ha förverkat sin rätt till kronan är måhända en knivigare fråga, men han och resten av det kungliga huset torde omöjligen kunna upprätthålla någon som helst förbindelse med katoliken Christopher O’Neill. Om denne papist genom det heliga äktenskapet inträder som Madeleines husbonde och förmyndare, torde även kungahusets relation till henne behöva omprövas.

Skandalskrivare av allehanda slag har ägnat uppmärksamhet åt olika sidor av konungens vandel i allmänhet och hans frillor i synnerhet. Sådant är dock lappri. Man kan till och med göra gällande att det ligger inom såväl konungens rätt som huset Bernadottes tradition, att understundom hålla sig med en och annan frilla. Men vården av den rena evangeliska läran är något helt annat. Det är inget konungen kan välja att fullgöra efter behag. Det är rikets grundlag. Jag kräver därför krafttag mot det lömska slag, som nu riktas mot Svea rikes stam. Håller vi inte det påviska avguderiet stången denna gång, vore seklers strider förgäves och vi kastas åter in under oket av Rom och dess falska läror.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: