Arbetsförmedlingen behåller jobben för sig själv

”Det finns lösningar på allt”. Så lyder rubriken på Dagens Nyheters sommarintervju med Angeles Bermudez Svankvist, som jobbar som generaldirektör på Arbetsförmedlingen. Av intervjun att döma är hon mån om sin myndighet, vilket skall förstås som att det är hon som bestämmer. ”Det är jag som är generaldirektör och jag som fattar beslut.” En och annan minns säkert vad detta innebar, när Uppdrag granskning förra våren tog sig för att granska Fas 3. Arbetsförmedlingens egna undersökningar pekade på att en stor andel Fas 3-jobb egentligen var ordinarie arbeten, som fylldes med subventionerad arbetskraft. Den egna interna revisionen gjorde dessutom bedömningen att kontrollen var så dålig, att man inte kunde se till att regelverket efterlevdes. Bermudez Svankvist gjorde då pinsamma försök att slingra sig bort från allt ansvar. Hon visade också vad hon menar med en tydlig ledarstil. Det gick ut en order om vad folk skulle säga i intervjuer och vilken bild de skulle ge av Arbetsförmedlingen. För den som behöver friska upp minnet finns spektaklet tillgängligt på Youtube.

Arbetsförmedlingen (AF) har knappast gjort något för att förbättra sitt rykte sedan de ljög och slingrade sig i Uppdrag granskning. Livet i ”åtgärdslandet” är och förblir som det har varit ända sedan det sattes i system att tillhandahålla billigt tjänstefolk till mer eller mindre nogräknade arbetsgivare. Hela maskineriet med arbetsmarknadspolitiska stöd borde granskas. Det råder inget som helst tvivel om att det finns ett missbruk av systemen, men hur stort detta är återstår att utreda (det ingick tyvärr inte i Statskontorets utredningsuppdrag).

Vad skulle då AF kunna göra för att skaffa sig ett bättre rykte? Enklaste sättet vore naturligtvis att göra sig förtjänt av ett bättre rykte, men det strider mot den nuvarande arbetslinjen, som i huvudsak går ut på att tvinga in folk i rollen som just direkt eller indirekt subventionerat tjänstefolk. (Humbugen med coacher är ett kapitel för sig och det får vi ta upp en annan gång.) Alltså måste det till något annat. Angeles Bermudez Svankvist förefaller tro att allt blir bra om AF kan ståta med en stark ledare och det är just så hon framställer sig själv. Den som kallar henne auktoritär har ”fattat helt rätt” förklarar hon. För att ytterligare understryka att hon hör till de starka ledarnas skara kommer den obligatoriska standarduppgiften om att hon arbetar 80-90 timmar i veckan.

Vi vanliga dödliga kan inte undgå att bli lite konfunderade inför detta. Generaldirektören för den myndighet, som åtminstone enligt namnet skall förmedla arbete, har alltså lyckats förmedla två heltidstjänster till sig själv. Hur kunde det bli så? Det är knappast pengar som saknas. Lönen på 133 500 kronor i månaden skulle utan problem räcka till två anställda. Ja, något lurt är det. Hur som helst, för den som skall marknadsföra sin arbetsförmedlande myndighet måste det finnas något listigare än att skryta med att vara auktoritär och att själv sno åt sig två jobb och fyra löner. Upplysningen att  förre arbetsmarknadsministern Sven-Otto Littorin anser att  generaldirektören är ”störtskön”  hjälper knappast upp situationen, men det kanske ger en fingervisning om källan till problemet. Och, som sagt, det finns lösningar på allt.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: